What is DevOps?

Ett tillvägagångssätt som har blivit alltmer populärt är att anta ett DevOps-tänk - en filosofi som betonar förbättrat samarbete mellan utvecklare och driftteam. Genom att främja ett DevOps-kulturskifte kan teamen överbrygga klyftan mellan utveckling och IT-drift, effektivisera arbetsflödena och påskynda kodändringar till ett centralt arkiv.

DevOps-processen stöder kontinuerlig integration och kontinuerlig leverans (CI/CD), vilket gör det möjligt för team att skicka uppdateringar oftare och samtidigt upprätthålla stabiliteten i produktionsmiljöerna. Detta tillvägagångssätt omfattar hela applikationslivscykeln och säkerställer att varje steg - från planering till driftsättning - drar nytta av kontinuerliga förbättringar och samordning mellan olika team.

Fördelarna med DevOps är uppenbara: snabbare leveranscykler, bättre resursutnyttjande, förbättrad kommunikation och ökad tillförlitlighet hos programvaran. Team som anammar DevOps rapporterar betydande vinster i effektivitet, transparens och produktkvalitet.

Men vad är DevOps egentligen?

Den här artikeln tar upp de viktigaste principerna, metoderna och resultaten av DevOps. Den utforskar vad DevOps är, dess unika värdeförslag och hur organisationer kan börja integrera DevOps-principer i sina utvecklingsprocesser.

What is DevOps?

Att definiera DevOps är inte alltid helt enkelt - det delar denna tvetydighet med sin kusin, agil mjukvaruutveckling. Faktum är att DevOps ser lite olika ut från team till team, eftersom varje team skräddarsyr sin strategi för att uppfylla sina unika mål och utmaningar. Vissa nyckelprinciper förblir dock konsekventa i alla framgångsrika DevOps-implementeringar.

DevOps handlar i grund och botten om att bryta ner silorna mellan produktledning, utveckling och driftteam. I stället för att arbeta isolerat har dessa team ett nära samarbete för att definiera, bygga och driftsätta nya funktioner. Mogna DevOps-team tar detta vidare genom att automatisera hanteringen av infrastruktur och driftsättning, vilket minskar de manuella kostnaderna och minimerar antalet fel.

Det är viktigt att inse att team kommer att utvecklas genom olika stadier av DevOps-mognad, och ofta utmärka sig inom vissa områden snabbare än andra. Det finns ingen enskild myndighet som kan certifiera vilka team som "gör DevOps på rätt sätt". De mest effektiva teamen arbetar dock konsekvent för att undanröja hinder mellan grupper och främja en DevOps-kultur som präglas av öppenhet, samarbete och delat ansvar.

Högpresterande team strävar efter att automatisera kodtestning och sömlöst integrera säkerhetskontroller i sina utvecklingsprocesser, snarare än att behandla dessa som sista steg före driftsättning. Även om inget team utför alla aspekter av DevOps perfekt, är kännetecknet för framgång ett engagemang för kontinuerlig förbättring, effektivt samarbete och ett gemensamt fokus på att leverera tillförlitlig programvara av hög kvalitet.

Varför väljer team DevOps?

I en traditionell applikationslivscykel kopplas ofta driftsteamen in först i slutskedet av ett projekt. Deras roll är vanligtvis begränsad till att distribuera kod som utvecklarna redan har skrivit, med liten eller ingen input om dess struktur, krav eller beteende. Alla som har erfarenhet av utvecklingsprocesser har troligen stött på fallgroparna med detta isolerade tillvägagångssätt. I värsta fall spårar projekt ur helt och hållet eftersom den levererade koden inte är kompatibel med produktionsmiljöer eller inte uppfyller viktiga affärskrav.

Sådana resultat är mer än bara bakslag - de utgör kostsamma misslyckanden. För att förhindra dessa scenarier har moderna utvecklingsteam anammat en DevOps-process, som integrerar utvecklare och driftteam från de tidigaste stadierna av programvarans livscykel. Detta tillvägagångssätt främjar förbättrat samarbete och delat ansvar, där båda grupperna gemensamt beslutar om infrastrukturkrav, säkerhetsprotokoll och programvarubibliotek.

Samtidigt har många organisationer infört agila metoder för mjukvaruutveckling, som prioriterar flexibilitet, lyhördhet och ständiga förbättringar framför rigida projektplaner i förväg. Dessa principer ligger helt i linje med DevOps-kulturen, där anpassningsförmåga och iteration driver framgång.

När dessa två metoder - tidigt samarbete mellan utvecklare och drift samt agil mjukvaruutveckling - kombineras skapas en miljö där utveckling och IT-drift fungerar som ett enhetligt team. Kodändringar i ett centralt arkiv testas och distribueras genom kontinuerlig integration och kontinuerlig leverans (CI/CD), vilket säkerställer att programvaran är konsekvent stabil, säker och anpassad till affärsmålen.

Fördelarna med DevOps är tydliga: team som tillämpar DevOps rapporterar högkvalitativa programvaruleveranser, snabbare releasecykler och färre kostsamma misslyckanden. Denna samarbetsmodell överbryggar klyftan mellan traditionellt åtskilda roller och ger teamen möjlighet att leverera programvara på ett effektivt och säkert sätt i dagens snabba digitala landskap.

DevOps handlar inte bara om verktyg eller arbetsflöden - det handlar om att främja en kultur av förtroende, delat ansvar och kontinuerligt samarbete i varje steg av applikationens livscykel. Genom att anamma detta tankesätt kan organisationer bättre navigera i komplexiteten i moderna utvecklingsprocesser och möta kraven från en ständigt föränderlig teknisk värld.

Hur passar Agile och DevOps ihop?

DevOps-rörelsen uppstod som en naturlig utveckling av den agila mjukvaruutvecklingsfilosofin. I takt med att teamen övergick från stora, sällan förekommande programvarulanseringar till mindre, mer frekventa uppdateringar ställdes driftteamen inför allt större utmaningar. Ett team som släpper programvara var tredje månad kan hantera varje release relativt enkelt, men när samma team övergår till att distribuera kod varannan vecka - eller till och med dagligen - blir sprickorna i deras releaseprocesser snabbt uppenbara. Manuella, repetitiva uppgifter som en gång kändes hanterbara blir nu flaskhalsar som tar tid i anspråk och ökar risken för mänskliga fel.

Framåtblickande driftteam började därför automatisera så mycket som möjligt av sina arbetsflöden för releaser. De anammade en av DevOps grundprinciper - kontinuerlig förbättring - och sökte ständigt efter möjligheter att effektivisera och förenkla sina driftsättningsprocesser.

I stället för att manuellt tillhandahålla servrar för varje driftsättning började dessa team använda Infrastructure-as-Code (IaC) för att definiera sina miljöer programmatiskt. De införde system för kontinuerlig integration (CI) för att automatiskt testa ny kod och säkerställa att den uppfyllde kvalitets- och stabilitetsstandarder innan den distribuerades.

Viktigast av allt var att de främjade samarbete utanför driftteamet och bröt ner silos för att möjliggöra smidigare, säkrare och effektivare koddistributioner. Genom att samordna utvecklings-, drifts- och till och med produktteam kring gemensamma mål skapade de en miljö där frekventa lanseringar inte bara blev hållbara utan även en konkurrensfördel.

DevOps står i grunden för denna övergång till automatisering, samarbete och kontinuerlig förbättring, vilket gör det möjligt för team att leverera programvara på ett mer tillförlitligt sätt och i snabbare takt.

Kontinuerlig integration/kontinuerlig leverans

Kontinuerlig integration och kontinuerlig leverans är grundläggande metoder i ett DevOps-arbetsflöde, utformade för att dramatiskt minska tiden mellan att skriva kod och distribuera den till produktion. I traditionell vattenfallsprojektledning kan det gå månader mellan det att koden skrivs och distribueras. Även inom agil mjukvaruutveckling kan det handla om veckor. CI/CD syftar till att krympa detta gap till bara dagar eller till och med timmar, vilket möjliggör snabb och tillförlitlig leverans av programvara.

CI/CD bygger på två huvudprinciper: kontinuerlig integration och kontinuerlig leverans.

• Kontinuerlig integration: Utvecklare skriver omfattande automatiserade tester för att säkerställa att ändringar i kodbasen inte leder till fel eller regressioner. Dessa tester körs automatiskt varje gång ny kod skickas till källkontrollen. När dessa tester är väl utformade ger de utvecklingsteamen förtroende för att deras uppdateringar är stabila och redo att distribueras.
• Kontinuerlig leverans: Med framgångsrik CI på plats kan IT-driftteam distribuera ny kod så snart den klarar testerna. Mogna CI/CD-pipelines kan stödja dussintals - eller till och med hundratals - driftsättningar per dag, vilket säkerställer att kunderna får uppdateringar nästan omedelbart.

Mycket mogna programvaruteam tar CI/CD ännu längre med tekniker som blågröna driftsättningar. I den här installationen körs två produktionsmiljöer - "blå" och "grön" - samtidigt. När en ny programversion är klar distribueras den till den "gröna" miljön medan den "blå" miljön fortsätter att betjäna kunderna. Efter att noggranna tester har bekräftat att den nya versionen är stabil blir den "gröna" miljön den primära miljön och tar sömlöst över utan en sekunds driftstopp.

Avancerade team använder också funktionsflaggor för att skicka oavslutade funktioner till produktion utan att aktivera dem för användarna. Detta gör att utvecklare kan ha nya funktioner redan distribuerade och redo att tas i drift direkt efter slutlig validering - ingen ytterligare distribution krävs. CI/CD förändrar leveransprocessen för programvara och gör det möjligt för team att släppa uppdateringar snabbare, minska riskerna vid driftsättning och leverera värde till kunderna med exceptionell effektivitet.

Infrastructure as Code

Att implementera CI/CD-pipelines innebär en rad viktiga krav, varav det mest kritiska är möjligheten att enkelt kunna distribuera en commit inom en applikation. För att detta ska fungera måste driftsättningsprocesserna effektiviseras, så att man undviker tidskrävande manuella uppgifter eller komplexa beroenden. Om det tar en timme av manuellt arbete att konfigurera en server eller installera bibliotek blir metoder som blågröna implementeringar nästan omöjliga att genomföra på ett effektivt sätt.

För att hantera den här utmaningen använder sig driftteamen av Infrastructure as Code (IaC). Med IaC definieras den infrastruktur som behövs för att bygga, distribuera och köra en applikation direkt i koden - precis som själva applikationen. När koden har testats översätter IaC-verktygen dessa infrastrukturdefinitioner till servrar i drift, anslutna databaser och öppna nätverkskonfigurationer - vilket i princip skapar en miljö som är redo för driftsättning med minimal manuell ansträngning.

När IaC kombineras med automatisering av infrastruktur blir det ryggraden i en CI/CD-pipeline. Tillsammans eliminerar de behovet av repetitiva manuella uppgifter och minskar beroendet av praktiska insatser från drifttekniker. I stället för att manuellt provisionera servrar eller felsöka konfigurationer skriver driftteamen kod för att proaktivt hantera problem och säkerställa att miljöerna är konsekventa, repeterbara och tillförlitliga.

Denna förändring återspeglar en bredare trend inom DevOps-kulturen: driftteam som anammar mönster och metoder från programvaruutvecklingsteam. De behandlar infrastruktur som en produkt - något som kodas, versionshanteras, testas och förbättras iterativt. IaC och automatisering är grunden för en skalbar CI/CD-pipeline, som gör det möjligt för team att driftsätta ofta, tillförlitligt och säkert, vilket frigör tid för driftspersonalen att fokusera på innovation snarare än underhåll.

Samarbete över teamgränserna

DevOps främjar ett förbättrat samarbete mellan utvecklare och driftteam och skapar en sömlös bro mellan utvecklingsprocesser och produktionsmiljöer. Genom att anta ett DevOps-tänk bryter teamen ner silos och arbetar tillsammans från början - och planerar inte bara koden utan även infrastrukturen och miljön där nya funktioner ska köras. Denna proaktiva anpassning förhindrar kostsamma förseningar och säkerställer att utvecklings- och IT-driftsteamen är anpassade till varandra från dag ett.

I en robust DevOps-process prioriterar de tekniska teamen CI/CD, vilket gör att de snabbt och tillförlitligt kan lägga in kodändringar i ett centralt arkiv. Denna integration påskyndar applikationens livscykel och minskar de flaskhalsar som ofta plågar traditionella arbetsflöden. Det innebär att teamen kan leverera programuppdateringar och funktioner snabbare och samtidigt upprätthålla höga kvalitetsstandarder.

Fördelarna med DevOps sträcker sig dock långt bortom samarbetet mellan utvecklingsteam och driftsteam. Med ett DevOps-team på plats kan tekniska team samarbeta mer effektivt med affärsintressenter, vilket underlättar feedback i realtid och strategisk anpassning. I stället för att vänta i månader på att se sina idéer förverkligas kan intressenterna validera och testa nya funktioner inom några dagar eller veckor. Denna flexibilitet, som påverkas av principerna för agil mjukvaruutveckling, främjar förtroende, öppenhet och delat ägande av resultaten.

En stark DevOps-kulturell grund betonar kontinuerlig anpassning till strategiska mål under hela applikationslivscykeln. Utvecklingen påbörjas snabbt och koden distribueras utan onödiga förseningar. När den väl är live kan teamen snabbt samla in feedback från användarna, förfina kraven och starta nästa utvecklingscykel. Denna kontinuerliga förbättringsprocess skapar en återkopplingsslinga som förbättrar varje iteration av programvaran, vilket förbättrar både dess funktionalitet och användbarhet.

I slutändan omvandlar DevOps-strategin programvaruleveranser till en kontinuerlig cykel av förbättringar och innovation. Varje interaktion - oavsett om det är mellan utvecklare och driftteam eller affärsintressenter - driver organisationen närmare att leverera högkvalitativ programvara, snabbare och mer tillförlitligt.

Mätning av systemprestanda

Efter några veckor eller månader med DevOps-metoder börjar vissa organisationer känna sig fast. De ifrågasätter om deras strategi verkligen fungerar eller om det behövs justeringar. Det som började med ambitiösa visioner om kontinuerlig leverans och smidiga driftsättningar har istället känts som en kamp i uppförsbacke. Utvecklingen verkar gå långsamt och den förväntade omvandlingen har inte fullt ut materialiserats.

Vid detta vägskäl överger många organisationer sitt DevOps-experiment helt och hållet och återgår till de välbekanta rutinerna i sina gamla projekthanteringssystem. De mest framgångsrika organisationerna tar dock en annan väg - de fokuserar på att mäta sin DevOps-effektivitet genom riktade mätvärden och fördubblar automatiseringen.

Dessa mätetal delas vanligtvis in i två huvudkategorier: processmätetal och tekniska mätetal.

• Processmått: Dessa hjälper teamen att identifiera effektivitetsvinster, flaskhalsar och förbättringsområden. Vanliga mätvärden inkluderar:
  • Den genomsnittliga tiden mellan det att en utvecklare skickar in kod och driftsteamet driftsätter den.
  • Den ackumulerade stilleståndstiden som orsakas av driftsättningar.
  • Frekvensen av defekter som introduceras i nya kodändringar.
• Tekniska mätetal: Dessa fokuserar på själva systemets prestanda och stabilitet. Exempel:
  • Genom att mäta genomsnittliga svarstider för kritiska tjänster i olika driftsättningar kan teamen identifiera om nya funktioner oavsiktligt har försämrat prestandan.

Genom att analysera dessa nyckeltal får ledningsgrupperna en heltäckande bild av systemets hälsa och teamets prestationer. Dessa insikter avslöjar mönster, belyser områden som behöver förbättras och vägleder teamen mot smartare beslut och hållbara förbättringar.

I slutändan är det förmågan att mäta, anpassa och optimera som utgör skillnaden mellan ett DevOps-initiativ som går i stå och ett som blomstrar. Med rätt data i handen kan teamen gå bortom gissningar och bygga upp en kultur av ständiga förbättringar.

Produktorienterad utveckling

I många företag domineras mjukvaruutvecklingsprocessen av projekt. Varje ny version av programvaran följer en strikt projektmetodik, som ofta bygger på lärdomar från tidigare cykler. Ett projektledningskontor (PMO) fastställer listan över funktioner som de anser måste ingå; en process som ofta påverkas av intern politik snarare än av omedelbara kundbehov. När kraven är klara överlämnas de till utvecklarna, som arbetar isolerat med minimal feedback från intressenterna.

När koden anses vara "komplett" genomgår den en rad kontrollpunkter där säkerhets- och efterlevnadsteam bedömer den mot externa standarder. Det är först när programvaran har passerat dessa portar som den når testteamet. I detta skede skrivs ofta betydande delar av koden om för att åtgärda buggar, bara för att samma cykel ska upprepas under User Acceptance Testing (UAT). Om buggar ändå slinker igenom till kunderna, skjuts korrigeringarna ofta upp till nästa planerade release - förutsatt att de ens kommer med på PMO:s prioriteringslista.

Produktorienterad utveckling vänder upp och ner på detta traditionella synsätt. I stället för att ladda en hel release med förutbestämda funktioner fokuserar produktorienterade team på att leverera den enklaste uppsättningen funktioner som tillgodoser kundernas omedelbara behov. Dessa funktioner förbättras sedan iterativt över tid baserat på feedback från verkligheten.

Denna förändring medför flera fördelar:

• Minskad utvecklingstid: Versionerna behöver inte fyllas med en uttömmande funktionslista som fastställs månader i förväg.
• Effektiviserade efterlevnads- och säkerhetskontroller: Mindre och mer fokuserade releaser innebär färre rader kod att utvärdera.
• Enklare testcykler: Mindre versioner möjliggör effektivare och mer målinriktad testning.

Resultatet? Betydligt ökad utgivningsfrekvens och snabbare återkopplingsloopar.

Utvecklingen mot en produktorienterad utveckling går hand i hand med principerna för agil utveckling och är en hörnsten i DevOps-tänkandet. Båda metoderna betonar frekventa releaser, iterativa förbättringar och kontinuerlig feedback, vilket skapar en utvecklingskultur som prioriterar lyhördhet framför stelbenthet och kundvärde framför internpolitik.

Kort sagt är övergången från en projektorienterad modell till en produktorienterad inte bara ett tekniskt skifte - det är en kulturell omvandling som ger teamen möjlighet att leverera bättre programvara, snabbare och med större självförtroende.

Kontinuerlig förbättring

DevOps bygger på en grundläggande princip: kontinuerlig förbättring. Detta tankesätt driver alla andra DevOps-metoder och fungerar som den grund på vilken CI/CD, IaC och samarbete mellan olika team byggs.

• CI/CD gör det möjligt för team att kontinuerligt förbättra kodkvaliteten genom frekventa och tillförlitliga driftsättningar.
• IaC effektiviserar och förfinar driftsättningsprocessen, vilket gör iterativa förbättringar enklare och mer konsekventa.
• Samarbete över teamgränserna säkerställer att teamen fokuserar på att leverera de mest värdefulla funktionerna och korrigeringarna, vilket minskar onödigt arbete och förbättrar anpassningen till affärsmålen.

Ständiga förbättringar bygger på mätning - att förstå systemets prestanda, inklusive IT-drift. Effektiva team identifierar viktiga resultatindikatorer (KPI:er), övervakar dem konsekvent och använder automatisering av infrastruktur för att åtgärda flaskhalsar och ineffektivitet. Utan tydliga mätvärden kan teamen inte veta var de ska fokusera sina ansträngningar och förbättringscykeln stannar av.

Men ständiga förbättringar är inte bara ett ansvar på teamnivå - det är ett personligt ansvar. Varje medarbetare måste ha en inställning som innebär att man hela tiden förfinar sitt hantverk, letar efter sätt att förbättra processerna och är vaksam på kvaliteten.

Det betyder inte att man pekar finger eller lägger skulden på någon. Istället handlar det om att skapa en miljö som präglas av ansvarstagande och delat ansvar. Teammedlemmarna måste känna sig bemyndigade att säga till när de märker att något inte står rätt till - oavsett om det är ett kodproblem, en processlucka eller en missad möjlighet till effektivitet. Ibland innebär det att man måste pausa en utrullning tills problemet är löst, även om det är obekvämt.

I en blomstrande DevOps-kultur blir ständiga förbättringar en självklarhet. Det är inte en isolerad praxis - det är ett kollektivt tankesätt som styr varje samtal, varje utplacering och varje interaktion. Resultatet är ett team som inte bara uppfyller förväntningarna utan som hela tiden höjer ribban för vad de kan åstadkomma.

Hur kan ett team börja med DevOps?

Att påbörja DevOps-resan behöver inte vara överväldigande eller kräva en enorm översyn. DevOps bygger på samarbete och drivs av principen om ständiga förbättringar. Ofta är det enklaste första steget att bara öppna kommunikationslinjer mellan utvecklare och driftteam.

Något så enkelt som att bjuda in driftspersonalen till ett planeringsmöte för att ge synpunkter på en ny funktion kan leda till en meningsfull förändring. Denna lilla gest skapar förtroende, främjar goodwill och börjar etablera en vana att samarbeta över teamgränserna. Med tiden kan teamen förfina sina processer - dela upp funktioner i mindre, mer hanterbara delar och dra värdefulla lärdomar från varje driftsättningscykel.

När samarbetet väl har inletts ökar tempot naturligt. Teammedlemmarna börjar upptäcka möjligheter till processförbättringar, som sedan sprider sig till andra delar av arbetsflödet och kodbasen. Snart har teamet internaliserat principen om ständiga förbättringar, och framstegen blir självgående.

Det är viktigt att komma ihåg att DevOps inte föddes över en natt - det utvecklades under åratal av experiment och iteration i den verkliga världen av team som löste praktiska problem. Alla team kan följa samma väg och lära sig och förfina sina metoder under resans gång. Ett effektivt ledarskap spelar en avgörande roll i denna process genom att stödja övergången, lära sig av branschens bästa praxis och hjälpa teamen att undvika vanliga fallgropar.

DevOps är en kontinuerlig resa

I början av den här artikeln ställde vi frågan: Vad är DevOps? Faktum är att DevOps ser olika ut för varje team, format av deras unika mål, utmaningar och kultur. En sak förblir dock konstant: DevOps är inte en fast destination - det är en pågående resa.

Även team som verkar ha bemästrat sina DevOps-metoder fortsätter att omvärdera, anpassa och förfina sina metoder regelbundet. Kärnan i DevOps är ett åtagande om kontinuerlig förbättring, där varje cykel ger nya insikter och möjligheter att utvecklas. Vissa team fokuserar på processoptimering, andra på teknik och verktyg, men alla har ett gemensamt mål: att hjälpa team att tänka kritiskt kring hur de kontinuerligt kan förbättra sin DevOps-kultur över tid.

De goda nyheterna? Du är inte ensam på den här resan. Många team har redan gått den här vägen, ställts inför liknande utmaningar och fått värdefulla insikter på vägen. Deras erfarenheter fungerar som en guide och visar vägen framåt för team som precis har börjat. I slutändan är DevOps inte bara en metodik - det är ett tankesätt. Och som alla tankesätt blir det starkare med tiden, med övning och med en vilja att hela tiden sträva efter förbättringar.